διεξαρκέω

Revision as of 18:55, 10 December 2020 by Spiros (talk | contribs) (Text replacement - "<span class="sense"><p>" to "<span class="sense">")

English (LSJ)

   A suffice, πρὸς τὸ παρόν Ph.1.607; εἰς ἑκάστην ἡμέραν Id.2.297, cf. Anon.Lond.37.47.

Spanish (DGE)

1 resistir lo suficiente, aguantar lo preciso (ἡ φύσις τῶν σωμάτων) ἢν μὲν διεξαρκέσῃ ἐς τὸ ὀφθῆναι Hp.de Arte 11.
2 bastar, ser suficiente ὑδάτιαν καὶ τὴν λειμὸν κορέννυσιν καὶ οὕτως διεξαρκεῖ las sustancias acuosas incluso sacian el hambre y así son suficientes Anon.Lond.37.47, cf. Ph.2.297, πρὸς δὲ τὸ παρὸν διεξαρκεῖ τὰ εἰρημένα Ph.1.607, cf. Them.in Ph.225.11.