τριβεύς
From LSJ
Sophocles, Fragment 698
English (LSJ)
έως, ὁ,
A rubber, masseur, PCair.Zen.675.1 (iii B. C.), PLond. ined. 2087 (iii B. C.), Str.15.1.55. 2 = δοῖδυξ, pestle, Gal.13.850, AB 239, Gloss.; = ἀλετρίβανος, EM59.57. II in Mechanics, a rim or flange to take the pressure of a nut, Ph.Bel.53.19; = ἐντορνία, Hero Bel.97.11.