ἀναίνομαι
Ἐς δὲ τὰ ἔσχατα νουσήματα αἱ ἔσχαται θεραπεῖαι ἐς ἀκριβείην, κράτισται → For extreme diseases, extreme methods of cure, as to restriction, are most suitable.
English (LSJ)
impf. ἠναινόμην, Ep. ἀναινόμην, late also
A ἀνηνόμην Agath.1.13: aor. ἀνηνάμην Alciphr.3.37, subj. ἀνήνηται, inf. ἀνήνασθαι: 1 c. acc., refuse or reject with contempt, spurn, σὲ δ' ἀναίνεται ἠδὲ σὰ δῶρα Il.9.679; ὃς δέ κ' ἀνήνηται [σφέας] ib.510; τῶν ἄλλων οὔτινα ἀναίνομαι on no one of the rest do I turn my back, Od. 8.212; and without a notion of contempt, πρὶν μὲν ἀναίνετο ἔργον ἀεικές refused, declined to do it, ib.3.265; χαλεπόν κεν ἀνήνασθαι δόσιν εἴη 'twould be hard to refuse a gift, ib.4.651; ὡς μηδὲν ἀναίνοιντο ἔργον X.Cyr.2.1.31. 2 renounce, disown, φάος . . οὐκ ἠναίνετο A.Ag.300; οὐδ' οἷόν τ' ἀνήνασθαι πόσιν E.Med.237; of sexual favours, φιλότητα καὶ εὐνήν Hom.Epigr.12.2; ἀναίνεται δὲ λέκτρα E.Hipp.14, cf. El. 311, Pl.Com.181, Men.446; ἡμᾶς . . ἀναίνοιτ' ἂν ἡ τοῦ διαλέγεσθαι δύναμις Pl.Phlb.57e; εἰ . . ἀναίνει Φορμίωνα κηδεστήν D.36.31. II c. inf., refuse, decline to do, ἠναίνετο λοιγὸν ἀμῦναι Il.18.450; ἕζεσθαι μὲν ἀνήνατο 23.204; and with pleon. neg., ἀναίνετο μηδὲν ἑλέσθαι he declined to take anything, 18.500; οὐκ ἀναίνομαι θανεῖν A.Ag.1652, cf. Supp.801; εἰ . . ἀναίνεται εἰ ἐγὼ ἔσομαι ὑὸς Μενεκλέους repudiates the prospect of my being... Is.2.27. III abs., refuse, αἴδεσθεν μὲν ἀνήνασθαι Il.7.93; deny, οὐδ' αὐτὸς ἀ. 9.116; ἐπειδὴ πάμπαν ἀναίνεαι Od.14.149; ἀναινόμενος ταῦτα D.61.48. IV c. part., disown doing or having done, νικώμενος λόγοισιν οὐκ ἀναίνομαι I am not ashamed, A.Ag.583; ἀναίνομαι τὸ γῆρας ὑμῶν εἰσορῶν I am ashamed to look on your old age, E.Ba.251; θανοῦσα δ' οὐκ ἀναίνομαι IA1503, cf. HF1124.—Chiefly poet., once in Pl.