διασπαθάω
Ὁ θάνατος οὐθὲν πρὸς ἡμᾶς, ἐπειδήπερ ὅταν μὲν ἡμεῖς ὦμεν, ὁ θάνατος οὐ πάρεστιν, ὅταν δὲ ὁ θάνατος παρῇ, τόθ' ἡμεῖς οὐκ ἐσμέν. → Death is nothing to us, since when we are, death has not come, and when death has come, we are not.
English (LSJ)
A squander away, Plu.Cic.27.
II Med., plunder, rob, POxy.71ii12(iv A. D.).
Spanish (DGE)
1 c. ac. de cosa (bienes, dinero, etc.) dilapidar, despilfarrar, derrochar πολλὰ τῆς οὐσίας διασπαθήσας Plu.Cic.27, τὰ ἐμά PMil.Vogl.229.17 (II d.C.), (κέρμα) PSakaon 48.20 (IV d.C.), χρήματα πολλά D.C.79.12.2 (p.463), τὴν οὐσίαν Chrys.M.62.53, cf. 201, διασπᾶν (l. prob. διασπαθᾶν) τὰς οὐσίας αὐτῶν ὥστε ἄποροι τελευτᾶν Iust.Nou.38 proem.1, cf. Hsch., Phot.δ 443.
2 c. ac. de pers., en v. med. saquear, desvalijar μὴ ὀρθῶς ἀναστραφέντες διεσπαθήσαντό με POxy.71.2.12 (IV d.C.).
German (Pape)
[Seite 603] verzetteln, durchbringen, οὐσίαν, Plut. Cic. 97.
French (Bailly abrégé)
-ῶ :
gaspiller, prodiguer en folles dépenses.
Étymologie: διά, σπαθάω.
Dutch (Woordenboekgrieks.nl)
δια-σπαθάω verkwisten.
Russian (Dvoretsky)
διασπᾰθάω: растрачивать, расточать, проматывать (οὐσίαν Plut.).
Greek Monotonic
διασπᾰθάω: μέλ. -ήσω, σπαταλώ, διασπαθίζω, σε Πλούτ.
Greek (Liddell-Scott)
διασπᾰθάω: διασκορπίζω, κατασπαταλῶ, Πλούτ. Κικ. 27· πρβλ. σπαθάω.