Ask at the forum if you have an Ancient or Modern Greek query!

praevaleo: Difference between revisions

From LSJ

Οὐ γὰρ ἀργίας ὤνιονὑγίεια καὶ ἀπραξίας, ἅ γε δὴ μέγιστα κακῶν ταῖς νόσοις πρόσεστι, καὶ οὐδὲν διαφέρει τοῦ τὰ ὄμματα τῷ μὴ διαβλέπειν καὶ τὴν φωνὴν τῷ μὴ φθέγγεσθαι φυλάττοντος ὁ τὴν ὑγίειαν ἀχρηστίᾳ καὶ ἡσυχίᾳ σῴζειν οἰόμενος → For health is not to be purchased by idleness and inactivity, which are the greatest evils attendant on sickness, and the man who thinks to conserve his health by uselessness and ease does not differ from him who guards his eyes by not seeing, and his voice by not speaking

Plutarch, Advice about Keeping Well, section 24
(3)
m (Text replacement - "(?s)({{Lewis.*?}}\n)({{.*}}\n)({{LaEn.*?}}$)" to "$3 $1$2")
Line 1: Line 1:
{{LaEn
|lnetxt=praevaleo praevalere, praevalui, - V INTRANS :: prevail; have superior power/force/weight/influence/worth/efficacy (medicine)
}}
{{Lewis
{{Lewis
|lshtext=<b>prae-vălĕo</b>: ŭi, 2, v. n.<br /><b>I</b> In gen., to be [[very]] or [[more]] [[able]], to [[have]] [[distinguished]] [[power]] or [[influence]]; to [[have]] greater [[power]] or [[worth]]; to be [[superior]] or [[distinguished]], [[have]] the [[superiority]], [[prevail]] (not [[ante]]-Aug.; cf.: [[praesto]], [[excello]], [[praecedo]]): virtute [[semper]] praevalet [[sapientia]], [[wisdom]] prevails [[over]], has [[more]] [[power]] [[than]] [[bravery]], Phaedr. 1, 13, 14: qui praevalet arcu, is a [[distinguished]] [[archer]], Stat. Achill. 2, 122: vulturum praevalent nigri, [[rank]] [[first]], Plin. 10, 6, 7, § 19: aranei cum praevaluere ([[supra]] apes), id. 11, 19, 21, § 65: in Aegypto hic mos praevalet, prevails, id. 17, 22, 35, § 185: ita saepius digni, [[quam]] gratiosi, praevalebant, had the [[advantage]], Plin. Ep. 3, 20, 6: quae [[sententia]] non praevaluit [[modo]], id. ib. 2, 11, 6: [[certamen]] acerrimum, [[amita]] [[potius]] an [[mater]] [[apud]] Neronem praevaleret, had the [[most]] [[influence]], Tac. A. 12, 64: auctoritate et praesentiā, to [[prevail]], to [[get]] the [[upper]] [[hand]], Suet. Galb. 19: gratiā, id. Ner. 28: [[auctoritas]] Cluvii praevaluit, ut, etc., prevailed, Tac. H. 2, 65: tuum erit consultare, [[utrum]] praevaleat, [[quod]] ex Arminio concepit, an [[quod]] ex me genita est, [[which]] should [[have]] [[more]] [[weight]], id. A. 1, 58; Dig. 1, 5, 10.— With inf.: praevaluit [[ire]], Vulg. 1 Par. 21, 30.—With [[contra]], Vulg. Gen. 32, 28.—With dat. ([[late]] Lat.): quae ([[mala]]) [[etiam]] praevalent bonis, Lact. Epit. 68, 21: portis [[inferi]] et mortis legibus praevalere, Leo M. p. 51, 1 fin.—<br /><b>II</b> In partic., of medicines, to be of [[great]] [[virtue]] or [[efficacy]]: [[trifolium]] praevalet [[contra]] serpentium [[ictus]], Plin. 21, 21, 88, § 152: lac praevalet ad vitia in facie sananda, id. 28, 7, 21, § 75.—<br />&nbsp;&nbsp;&nbsp;<b>B</b> In [[law]], to be [[settled]], established, Just. Inst. 1, 6, 3.— Hence, praevălens, entis, P. a., [[very]] [[strong]], [[very]] [[powerful]]: [[populus]], Liv. praef.: [[praevalens]] corpore, Vell. 2, 108, 2; Plin. 5, 24, 20, § 84.
|lshtext=<b>prae-vălĕo</b>: ŭi, 2, v. n.<br /><b>I</b> In gen., to be [[very]] or [[more]] [[able]], to [[have]] [[distinguished]] [[power]] or [[influence]]; to [[have]] greater [[power]] or [[worth]]; to be [[superior]] or [[distinguished]], [[have]] the [[superiority]], [[prevail]] (not [[ante]]-Aug.; cf.: [[praesto]], [[excello]], [[praecedo]]): virtute [[semper]] praevalet [[sapientia]], [[wisdom]] prevails [[over]], has [[more]] [[power]] [[than]] [[bravery]], Phaedr. 1, 13, 14: qui praevalet arcu, is a [[distinguished]] [[archer]], Stat. Achill. 2, 122: vulturum praevalent nigri, [[rank]] [[first]], Plin. 10, 6, 7, § 19: aranei cum praevaluere ([[supra]] apes), id. 11, 19, 21, § 65: in Aegypto hic mos praevalet, prevails, id. 17, 22, 35, § 185: ita saepius digni, [[quam]] gratiosi, praevalebant, had the [[advantage]], Plin. Ep. 3, 20, 6: quae [[sententia]] non praevaluit [[modo]], id. ib. 2, 11, 6: [[certamen]] acerrimum, [[amita]] [[potius]] an [[mater]] [[apud]] Neronem praevaleret, had the [[most]] [[influence]], Tac. A. 12, 64: auctoritate et praesentiā, to [[prevail]], to [[get]] the [[upper]] [[hand]], Suet. Galb. 19: gratiā, id. Ner. 28: [[auctoritas]] Cluvii praevaluit, ut, etc., prevailed, Tac. H. 2, 65: tuum erit consultare, [[utrum]] praevaleat, [[quod]] ex Arminio concepit, an [[quod]] ex me genita est, [[which]] should [[have]] [[more]] [[weight]], id. A. 1, 58; Dig. 1, 5, 10.— With inf.: praevaluit [[ire]], Vulg. 1 Par. 21, 30.—With [[contra]], Vulg. Gen. 32, 28.—With dat. ([[late]] Lat.): quae ([[mala]]) [[etiam]] praevalent bonis, Lact. Epit. 68, 21: portis [[inferi]] et mortis legibus praevalere, Leo M. p. 51, 1 fin.—<br /><b>II</b> In partic., of medicines, to be of [[great]] [[virtue]] or [[efficacy]]: [[trifolium]] praevalet [[contra]] serpentium [[ictus]], Plin. 21, 21, 88, § 152: lac praevalet ad vitia in facie sananda, id. 28, 7, 21, § 75.—<br />&nbsp;&nbsp;&nbsp;<b>B</b> In [[law]], to be [[settled]], established, Just. Inst. 1, 6, 3.— Hence, praevălens, entis, P. a., [[very]] [[strong]], [[very]] [[powerful]]: [[populus]], Liv. praef.: [[praevalens]] corpore, Vell. 2, 108, 2; Plin. 5, 24, 20, § 84.
Line 7: Line 10:
{{Georges
{{Georges
|georg=[[prae]]-[[valeo]], valuī, ēre, I) [[physisch]] [[überaus]] ([[sehr]]) [[kräftig]] od. [[stark]] [[sein]], gew. Partiz. praevalēns = [[überaus]] ([[sehr]]) [[kräftig]] od. [[stark]] (Ggstz. [[infirmus]]), a) v. leb. [[Wesen]], [[ille]] ad tollendam [[magni]] [[ponderis]] sarcinam praevalet, Sen. exc. contr. 3. praef. § 9: [[praevalens]] [[iuvenis]] [[Romanus]], Liv.: [[homo]], Cels.: [[equus]], Curt.: m. Abl. (an), [[praevalens]] corpore, [[von]] großer [[Körperkraft]], Vell. 2, 108, 2. – b) ([[als]] mediz. t. t.) v. Lebl., [[besonders]] [[wirksam]] [[sein]], pr. ad vitia sananda, Plin.: pr. [[contra]] serpentium [[ictus]], Plin. – II) übtr., an [[Geltung]], [[Ansehen]], [[Macht]] [[überwiegen]], [[überwiegend]] [[sein]], das [[Übergewicht]] (die [[Oberhand]]) [[behalten]], [[mehr]] [[gelten]] od. [[vermögen]], den [[Vorrang]] [[haben]], [[bei]] Abstimmungen usw. = die [[Mehrheit]] [[behalten]], [[durchdringen]], Partiz. praevalēns = [[überwiegend]], [[übermächtig]], [[überaus]] ([[sehr]]) [[mächtig]], [[praevalens]] [[populus]], Liv. Hostis, Suet.: praevaluit Gotarzes, Tac.: praevaluit [[pars]], [[quae]] [[supplicium]] decernebat, Tac.: praevaluit [[sententia]] Caepionis, Plin. ep.: praevalent illicita, das Unerlaubte hat [[mehr]] [[Reiz]], Tac. – m. Dat. ([[vor]], [[über]]), praevaluit angelo [[Iacob]], Augustin. serm. 122, 3: [[quae]] ([[mala]]) [[etiam]] praevalent bonis, Lact. epit. 68, 21. – m. Abl. ([[durch]]), pr. pugnā equestri, im R. stärker [[sein]], Tac.: [[hoc]] genere gratiae, auctoritate, Suet.: atrocitate criminis, Tac.: [[apud]] hominum gratiam paternā memoriā, Suet. – m. Abl. der [[Vergleichung]] ([[als]]), virtute [[semper]] praevalet [[sapientia]], vermag [[mehr]] [[als]] die T., Phaedr. 1, 15, 7. – m. in u. Abl., id in causis dubiis [[saepe]] praevaluit, Quint. 7, 4, 19. – m. ad u. Akk., hos ([[affectus]]) ad perturbationem, illos ad benevolentiam praevalere, Quint. 6, 2, 9. – m. folg. ut u. Konj., [[auctoritas]] Cluvii praevaluit (war [[von]] solchem Übergewichte), ut etc., Tac. hist. 2, 65: cum praevaluisset ([[dessen]] [[Ansicht]] durchgedrungen war), ut [[Augustus]] [[potius]] vocaretur, Suet. Aug. 7, 2. – m. folg. indir. Fragesatz, tuum erit consultare, [[utrum]] (welches [[von]] beiden) praevaleat, [[quod]] (daß [[sie]]) ex Arminio concepit, an [[quod]] ex me genita est, Tac. ann. 1, 58.
|georg=[[prae]]-[[valeo]], valuī, ēre, I) [[physisch]] [[überaus]] ([[sehr]]) [[kräftig]] od. [[stark]] [[sein]], gew. Partiz. praevalēns = [[überaus]] ([[sehr]]) [[kräftig]] od. [[stark]] (Ggstz. [[infirmus]]), a) v. leb. [[Wesen]], [[ille]] ad tollendam [[magni]] [[ponderis]] sarcinam praevalet, Sen. exc. contr. 3. praef. § 9: [[praevalens]] [[iuvenis]] [[Romanus]], Liv.: [[homo]], Cels.: [[equus]], Curt.: m. Abl. (an), [[praevalens]] corpore, [[von]] großer [[Körperkraft]], Vell. 2, 108, 2. – b) ([[als]] mediz. t. t.) v. Lebl., [[besonders]] [[wirksam]] [[sein]], pr. ad vitia sananda, Plin.: pr. [[contra]] serpentium [[ictus]], Plin. – II) übtr., an [[Geltung]], [[Ansehen]], [[Macht]] [[überwiegen]], [[überwiegend]] [[sein]], das [[Übergewicht]] (die [[Oberhand]]) [[behalten]], [[mehr]] [[gelten]] od. [[vermögen]], den [[Vorrang]] [[haben]], [[bei]] Abstimmungen usw. = die [[Mehrheit]] [[behalten]], [[durchdringen]], Partiz. praevalēns = [[überwiegend]], [[übermächtig]], [[überaus]] ([[sehr]]) [[mächtig]], [[praevalens]] [[populus]], Liv. Hostis, Suet.: praevaluit Gotarzes, Tac.: praevaluit [[pars]], [[quae]] [[supplicium]] decernebat, Tac.: praevaluit [[sententia]] Caepionis, Plin. ep.: praevalent illicita, das Unerlaubte hat [[mehr]] [[Reiz]], Tac. – m. Dat. ([[vor]], [[über]]), praevaluit angelo [[Iacob]], Augustin. serm. 122, 3: [[quae]] ([[mala]]) [[etiam]] praevalent bonis, Lact. epit. 68, 21. – m. Abl. ([[durch]]), pr. pugnā equestri, im R. stärker [[sein]], Tac.: [[hoc]] genere gratiae, auctoritate, Suet.: atrocitate criminis, Tac.: [[apud]] hominum gratiam paternā memoriā, Suet. – m. Abl. der [[Vergleichung]] ([[als]]), virtute [[semper]] praevalet [[sapientia]], vermag [[mehr]] [[als]] die T., Phaedr. 1, 15, 7. – m. in u. Abl., id in causis dubiis [[saepe]] praevaluit, Quint. 7, 4, 19. – m. ad u. Akk., hos ([[affectus]]) ad perturbationem, illos ad benevolentiam praevalere, Quint. 6, 2, 9. – m. folg. ut u. Konj., [[auctoritas]] Cluvii praevaluit (war [[von]] solchem Übergewichte), ut etc., Tac. hist. 2, 65: cum praevaluisset ([[dessen]] [[Ansicht]] durchgedrungen war), ut [[Augustus]] [[potius]] vocaretur, Suet. Aug. 7, 2. – m. folg. indir. Fragesatz, tuum erit consultare, [[utrum]] (welches [[von]] beiden) praevaleat, [[quod]] (daß [[sie]]) ex Arminio concepit, an [[quod]] ex me genita est, Tac. ann. 1, 58.
}}
{{LaEn
|lnetxt=praevaleo praevalere, praevalui, - V INTRANS :: prevail; have superior power/force/weight/influence/worth/efficacy (medicine)
}}
}}

Revision as of 14:40, 19 October 2022

Latin > English

praevaleo praevalere, praevalui, - V INTRANS :: prevail; have superior power/force/weight/influence/worth/efficacy (medicine)

Latin > English (Lewis & Short)

prae-vălĕo: ŭi, 2, v. n.
I In gen., to be very or more able, to have distinguished power or influence; to have greater power or worth; to be superior or distinguished, have the superiority, prevail (not ante-Aug.; cf.: praesto, excello, praecedo): virtute semper praevalet sapientia, wisdom prevails over, has more power than bravery, Phaedr. 1, 13, 14: qui praevalet arcu, is a distinguished archer, Stat. Achill. 2, 122: vulturum praevalent nigri, rank first, Plin. 10, 6, 7, § 19: aranei cum praevaluere (supra apes), id. 11, 19, 21, § 65: in Aegypto hic mos praevalet, prevails, id. 17, 22, 35, § 185: ita saepius digni, quam gratiosi, praevalebant, had the advantage, Plin. Ep. 3, 20, 6: quae sententia non praevaluit modo, id. ib. 2, 11, 6: certamen acerrimum, amita potius an mater apud Neronem praevaleret, had the most influence, Tac. A. 12, 64: auctoritate et praesentiā, to prevail, to get the upper hand, Suet. Galb. 19: gratiā, id. Ner. 28: auctoritas Cluvii praevaluit, ut, etc., prevailed, Tac. H. 2, 65: tuum erit consultare, utrum praevaleat, quod ex Arminio concepit, an quod ex me genita est, which should have more weight, id. A. 1, 58; Dig. 1, 5, 10.— With inf.: praevaluit ire, Vulg. 1 Par. 21, 30.—With contra, Vulg. Gen. 32, 28.—With dat. (late Lat.): quae (mala) etiam praevalent bonis, Lact. Epit. 68, 21: portis inferi et mortis legibus praevalere, Leo M. p. 51, 1 fin.—
II In partic., of medicines, to be of great virtue or efficacy: trifolium praevalet contra serpentium ictus, Plin. 21, 21, 88, § 152: lac praevalet ad vitia in facie sananda, id. 28, 7, 21, § 75.—
   B In law, to be settled, established, Just. Inst. 1, 6, 3.— Hence, praevălens, entis, P. a., very strong, very powerful: populus, Liv. praef.: praevalens corpore, Vell. 2, 108, 2; Plin. 5, 24, 20, § 84.

Latin > French (Gaffiot 2016)

prævălĕō,¹¹ vălŭī, ēre, intr.,
1 valoir plus, prévaloir : apud aliquem Tac. Ann. 12, 64, l’emporter auprès de qqn, avoir plus d’influence ; auctoritate Suet. Galba 19 ; gratia Suet. Nero 28, avoir plus d’autorité, plus de crédit ; auctoritas Cluvii prævaluit, ut Tac. H. 2, 65, l’influence de Cluvius l’emporta au point que
2 avoir plus d’efficacité [remède] : Plin. 21, 152 ; 28, 75.

Latin > German (Georges)

prae-valeo, valuī, ēre, I) physisch überaus (sehr) kräftig od. stark sein, gew. Partiz. praevalēns = überaus (sehr) kräftig od. stark (Ggstz. infirmus), a) v. leb. Wesen, ille ad tollendam magni ponderis sarcinam praevalet, Sen. exc. contr. 3. praef. § 9: praevalens iuvenis Romanus, Liv.: homo, Cels.: equus, Curt.: m. Abl. (an), praevalens corpore, von großer Körperkraft, Vell. 2, 108, 2. – b) (als mediz. t. t.) v. Lebl., besonders wirksam sein, pr. ad vitia sananda, Plin.: pr. contra serpentium ictus, Plin. – II) übtr., an Geltung, Ansehen, Macht überwiegen, überwiegend sein, das Übergewicht (die Oberhand) behalten, mehr gelten od. vermögen, den Vorrang haben, bei Abstimmungen usw. = die Mehrheit behalten, durchdringen, Partiz. praevalēns = überwiegend, übermächtig, überaus (sehr) mächtig, praevalens populus, Liv. Hostis, Suet.: praevaluit Gotarzes, Tac.: praevaluit pars, quae supplicium decernebat, Tac.: praevaluit sententia Caepionis, Plin. ep.: praevalent illicita, das Unerlaubte hat mehr Reiz, Tac. – m. Dat. (vor, über), praevaluit angelo Iacob, Augustin. serm. 122, 3: quae (mala) etiam praevalent bonis, Lact. epit. 68, 21. – m. Abl. (durch), pr. pugnā equestri, im R. stärker sein, Tac.: hoc genere gratiae, auctoritate, Suet.: atrocitate criminis, Tac.: apud hominum gratiam paternā memoriā, Suet. – m. Abl. der Vergleichung (als), virtute semper praevalet sapientia, vermag mehr als die T., Phaedr. 1, 15, 7. – m. in u. Abl., id in causis dubiis saepe praevaluit, Quint. 7, 4, 19. – m. ad u. Akk., hos (affectus) ad perturbationem, illos ad benevolentiam praevalere, Quint. 6, 2, 9. – m. folg. ut u. Konj., auctoritas Cluvii praevaluit (war von solchem Übergewichte), ut etc., Tac. hist. 2, 65: cum praevaluisset (dessen Ansicht durchgedrungen war), ut Augustus potius vocaretur, Suet. Aug. 7, 2. – m. folg. indir. Fragesatz, tuum erit consultare, utrum (welches von beiden) praevaleat, quod (daß sie) ex Arminio concepit, an quod ex me genita est, Tac. ann. 1, 58.