Ask at the forum if you have an Ancient or Modern Greek query!

pulvis

From LSJ

L'amor che move il sole e l'altre stelleLove that moves the sun and the other stars

Dante Alighieri, Paradiso, XXXIII, v. 145

Latin > English

pulvis pulveris N M :: dust, powder; sand

Latin > English (Lewis & Short)

pulvis: ĕris (nom. pulver, App. Herb. 35; Theod. Prisc. 1, 30; 2, 32; cf. Prisc. p. 707 P.), m. (
I fem., Enn. ap. Non. 217, 11 sq.; Prop. 1, 22, 6; 2, 13, 35 (3, 5, 19); and also, masc., id. 1, 17, 23; 1, 19, 6; 4 (5), 9, 31).
I Lit., dust, powder: jamque fere pulvis ad caelum vasta videtur, Enn. ap. Non. 217, 11 (Ann. v. 286 Vahl.): fulva, id. ap. Non. 217, 13 (Ann. v. 319 ib.): si multus erat in calceis pulvis, Cic. Inv. 1, 30, 47; Lucr. 3, 381: pulveris nebula, id. 5, 254: Romani pulveris vim magnam animadvortunt, Sall. J. 53, 1; Caes. B. C. 2, 26: qui (ventus) nubes pulveris vehit, Liv. 22, 43: prospectum oculorum nubes pulveris abstulerat, Curt. 4, 15, 32; 5, 13, 12; Sil. 2, 174: subitam nigro glomerari pulvere nubem Prospiciunt, Verg. A. 9, 33: pulvis collectus turbine, Hor. S. 1, 4, 31: pulverem Olympicum Collegisse, id. C. 1, 1, 3: crinis pulvere collines, id. ib. 1, 15, 20: pulvere sparsi juvenes, Phaedr. 4, 24, 22: tum caeco pulvere campus Miscetur, Verg. A. 12, 444: pulverem excutere, Ov. A. A. 1, 150: sedare, Phaedr. 2, 5, 18: movere, Quint. 5, 10, 81: excitare, Col. Arb. 12: glaebam in pulverem resolvere, id. 11, 2, 60: eruditus, the dust or sand in which mathematicians drew their figures, Cic. N. D. 2, 18, 48; cf. id. Tusc. 5, 23, 64: formas in pulvere describere, Liv. 25, 31; Pers. 1, 131: amomi, dust, powder, Ov. Tr. 3, 3, 69: carbonis, coal-dust, id. A. A. 3, 628. —Poet.: Etrusca, i. e. soil, Prop. 1, 22, 6; so of potters' earth, Mart. 14, 1021; 1141; of volcanic ashes: Puteolanus, pozzolana, Stat. S. 4, 3, 53; Sen. Q. N. 3, 20, 3; Plin. 35, 13, 47, § 166.—Of the dust or ashes of the dead: pulvis et umbra sumus, Hor. C. 4, 7, 16 al.; cf.: pulvis es et in pulverem reverteris, Vulg. Gen. 3, 19: hibernus, i. e. a dry winter, Verg. G. 1, 101.—Esp.: pulvis belli, war: formosus pulvere belli, Mart. 8, 65, 3: duces Non indecoro pulvere sordidi, Hor. C. 2, 1, 22: in pulverem Martium tractus, Amm. 16, 1, 5: exercitus pulvere coalitus Martio, id. 21, 12, 22.—In plur.: novendiales, Hor. Epod. 17, 48: cineris pulveres, Pall. 3, 25, 14 (cf. id. 11, 14, 15): pulverum mole degravante, Plin. 11, 24, 28, § 83; cf. Gell. 19, 8, 13: natio ad pulveres Martios erudita, Amm. 23, 6, 83.—Prov.: sulcos in pulvere ducere, to draw furrows in the sand, i. e. to give one's self useless trouble, Juv. 7, 48: pulverem ob oculos aspergere, to throw dust in one's eyes, i. e. to deceive, Gell. 5, 21, 4.—
II Transf.
   A A place of contest, arena, lists: domitant in pulvere currus, Verg. A. 7, 163; Mart. 12, 83.—
   2    In gen., a scene of action, field (cf. arena): doctrinam ex umbraculis eruditorum in solem atque pulverem produxit, i. e. before the public, Cic. Leg. 3, 6, 14; cf. Hor. C. 1, 8, 4: educenda dictio est in agmen, in pulverem, Cic. de Or. 1, 34, 157: forensis pulvis, Quint. 10, 1, 33: inque suo noster pulvere currat equus, on his own field, within his own territory, Ov. F. 2, 360.—
   B Toil, effort, labor (poet.): cui sit condicio dulcis sine pulvere palmae, Hor. Ep. 1, 1, 51.

Latin > French (Gaffiot 2016)

pulvis,⁹ ĕris, m. (qqf. f.),
1 poussière : multus erat in calceis pulvis Cic. Inv. 1, 47, les chaussures étaient poudreuses || poussière, sable où les mathématiciens traçaient leurs figures : Cic. Fin. 5, 40 ; [d’où] eruditum pulverem attingere Cic. Nat. 2, 48, toucher à la savante poussière, être mathématicien ; humilem homunculum a pulvere et radio excitare Cic. Tusc. 5, 64, faire surgir, en l’enlevant à son sable et à sa baguette, un humble mortel [Archimède] || Puteolanus Sen. Nat. 3, 20, 3, pouzzolane || [prov.] sulcos in pulvere ducere Juv. 7, 48, labourer dans le sable, perdre sa peine ; pulverem ob oculos aspergere Gell. 5, 21, 4, jeter de la poudre aux yeux ||
2 [poét.] terre : pulvis coctus Stat. S. 4, 3, 53, brique ; pulvis Etrusca Prop. 1, 22, 6, poussière, terre d’Étrurie
3 [en part.] poussière de la piste, du cirque : Olympicus Hor. O. 1, 1, 3, la poussière Olympique || [fig.] piste, carrière : Mart. 12, 82, 5 || [fig.] Ov. F. 2, 360 || [poét.] sine pulvere Hor. Ep. 1, 1, 51, [la palme] sans effort, sans peine
4 [métaph.] la poussière que l’on trouve dans la rue, sur les routes, dans la vie en plein air et que ne connaît pas l’homme renfermé dans son cabinet : doctrinam ex umbraculis eruditorum in solem atque pulverem produxit Cic. Leg. 3, 14, il fit sortir la science des retraites ombragées des philosophes pour l’amener au soleil et dans la poussière, cf. Cic. de Or. 1, 157 ; Br. 37 ; forensis pulvis Quint. 10, 1, 33, la poussière du forum, les luttes du forum. fém. Enn. Ann. 282 ; 319 ; Prop. 1, 22, 6 ; 2, 13, 35 || pulver nom. Ps. Apul. Herb. 35 ; cf. Prisc. Gramm. 6, 65.

Latin > German (Georges)

pulvis, eris, m., selten f., der Staub, I) eig., A) im allg.: multus in calceis pulvis, Cic.: horrida, Prop.: amomi, Staub und Pulver, Ov.: carbonis, Kohlenstaub, Ov.: pulvis eruditus u. im Zshg. bl. pulvis, der grüne Glasstaub, in den die alten Mathematiker mit einem Stäbchen (radius) ihre mathematischen Figuren zeichneten, zB. numquam eruditum illum pulverem attigistis, ihr habt niemals Mathematik getrieben, Cic.: ex eadem urbe humilem homunculum a pulvere et radio excitabo, einen Mathematiker, Cic.: p. exiguus, eine Handvoll Erde (bei der Bestattung), Hor.: p. hibernus, poet. = trockener Winter, Verg. georg. 1, 101: omnia in pulverem minutissimum redigere, Veget.: omnem muralem lapidem in pulverem comminuere, Oros. – Plur. (vgl. Gell. 19, 8, 13), Novendiales pulveres, neuntägiger Staub (= frische Totenasche), Hor. epod. 17, 48: pulverum moles, Plin. 11, 83: cineris pulveres, Pallad. 3, 25, 14 (vgl. 11, 14, 15): gens ad pulveres Martios erudita, an alle Beschwerlichkeiten des Krieges gewöhnter V., Amm. 23, 6, 83. – Sprichw., v. vergeblicher Mühwaltung, leeres Stroh dreschen, sulcos in pulvere ducere, Iuven. 7, 48. – B) insbes., der Staub des Kampf-, Ringplatzes, pulvis Olympicus, Hor. carm. 1, 1, 3: quasi Olympici certaminis pulvis, Amm. 29, 1, 25: palaestra, Eurotas, sol, pulvis, Cic. poët. Tusc. 2, 36; dah. meton. = der Kampfplatz, Ringplatz, Übungsplatz, domitant in pulvere currus, Verg. Aen. 7, 163: referre laxum de pulvere follem, Mart. 12, 82, 5: u. bildl., das Feld, der Schauplatz einer Tätigkeit, doctrinam in solem atque pulverem produxit, ins Publikum, Cic.: so auch processerat in solem et pulverem, war öffentlich aufgetreten, Cic.: in suo pulvere, auf seinem Felde, in seiner Bahn, Ov. – cui sit condicio dulcis sine pulvere palmae, ohne den Staub des Kampfplatzes (griech. ἀκονιτί), ohne Anstrengung, mühelos, Hor. ep. 1, 1, 51; vgl. qui pancratio citra pulveris iactum, quod vocant ἀκονιτί, vicit, Plin. 35, 139: negotium sine ullo pulvere consummare, Amm. 19, 11, 7. – II) übtr., die Erde, Etrusca, Prop. 1, 22, 6: coctus, Backsteine, Stat. silv. 4, 3, 53: bes. die Töpfererde, der Ton, Mart. 14, 102, 1 u. 114, 1: pulvis Puteolanus, Puzzolanerde, Sen. nat. qu. 3, 20, 3; vgl. Vitr. 2, 6, 1 sqq.; 5, 12, 2. Plin. 35, 166; dass. Dicarcheae pulvis arenae, Sidon. carm. 2, 59. – / Das i in pulvis von Natur lang, nach Lachm. Lucr. p. 59. – pulvis als fem., Enn. ann. 282 u. 315; fr. scen. 382. Prop. 1, 22, 6; 2, 13, 35. Cael. Aur. de morb. chron. 2, 1, 31. – Nbf. pulver, eris, m., Ps. Apul. herb. 35; neutr., Th. Prisc. 1, 30; 2, 32; vgl. Prisc. 6, 65. Pompeii comment. 177, 23 K.

Latin > Chinese

pulvis, eris. m. :: 塵土。塵灰。埃。戰傷。Eruditus pulvis 書圖之塵。Citra pulveris jactum vel sine pulvere 無難。易然。In suo pulvere currere 不改其事業。* — nitratus 火藥。*Pulver pro Pulvis. *Pulvis pro Pulveris.

Translations

dust

Afrikaans: stof; Akkadian: 𒅖; Albanian: pluhur; Arabic: غُبَار‎; Egyptian Arabic: تراب‎; Hijazi Arabic: غُبار‎, تُراب‎; Moroccan Arabic: غبار‎; Armenian: փոշի; Aromanian: pulbiri, pulbire; Assamese: ধূলি; Asturian: polvu; Azerbaijani: toz; Baluchi: ہاک‎; Bashkir: саң, туҙан; Basque: hauts; Belarusian: пыл, порах; Bengali: ধূলি; Bikol Central: alpog; Breton: poultr, poultrenn; Brunei Malay: abuk; Budukh: руг; Bulgarian: прах; Burmese: ဖုန်; Buryat: тооһон; Catalan: pols; Chamicuro: ijpe; Chechen: чан; Chichewa: fumbi; Chinese Cantonese: 灰塵, 灰尘, 塵; Mandarin: 灰, 灰塵, 灰尘, 塵土, 尘土; Chuvash: тусан; Cornish: doust; Corsican: polvara; Crimean Tatar: toz; Czech: prach; Dalmatian: pulvro; Danish: støv; Dutch: stof; Eastern Bontoc: tapok; Esperanto: polvo; Estonian: tolm; Evenki: на̄мнэ; Ewe: fúfu; Faroese: dust; Finnish: pöly, tomu; French: poussière; Friulian: polvar; Gagauz: тоз; Galician: po, voaxa; Georgian: მტვერი; German: Staub; Gothic: 𐌼𐌿𐌻𐌳𐌰, 𐍃𐍄𐌿𐌱𐌾𐌿𐍃; Greek: σκόνη; Ancient Greek: κόνις, χοῦς, ἴκνυς; Greenlandic: qasernerit; Guaraní: yvytimbo; Haitian Creole: pousyè; Hawaiian: ʻehu; Hebrew: אָבָק‎; Higaonon: aliyabuk; Hindi: धूल, धूलि, ख़ाक, खाक, धुलि, गर्द; Hungarian: por; Hunsrik: Staab; Icelandic: ryk; Ilocano: tapok; Indonesian: debu, duli; Ingush: дома; Inuktitut: ᓴᓂᖅ; Irish: deannach, dusta; Italian: polvere; Japanese: 埃, ほこり; Javanese: awu, bledug, lebu; Kabardian: сабэ; Kalmyk: тоосн; Karo Batak: abu; Kazakh: шаң; Khakas: тозын; Khmer: ធូលី, ក្អែល, ខ្ញម, ខ្សាច់; Korean: 먼지, 흙; Kurdish Northern Kurdish: toz, xubar; Kyrgyz: чаң; Lao: ຝຸ່ນ, ຜົງ, ທຸລີ; Latin: pulvis, pollen; Latvian: puteklis, putekļi; Lezgi: руг; Limburgish: staof; Lithuanian: dulkės; Lombard: polver; Low German: Stoff; Lubuagan Kalinga: tapok; Luxembourgish: Stëbs; Macedonian: прав, прашина; Malagasy: jomoka; Malay Jawi: هابوق‎, دبو‎; Rumi: habuk, debu; Maltese: trab; Manchu: ᠪᡠᡵᠠᡴᡳ; Manx: joan; Maori: puehu, hungahunga; Maranao: lopapek; Marathi: धूळ; Mirandese: polvra; Mongolian: тоос; Nanai: бурэхи; Navajo: łeezh; Neapolitan: povere; Nepali: धुलो; Northern Sami: gavja; Norwegian: støv, dust or; Occitan: polvèra; Old Church Slavonic Cyrillic: прахъ; Old East Slavic: порохъ; Old English: dūst; Old Khmer: ធូលី, ធុលិ; Oriya: ଧୂଲା; Oromo: awwaara; Oroqen: tɔ:rag; Ossetian: рыг; Pali: dhūli; Papiamentu: puiro; Pashto: دوڼ‎, ږږ‎, کسيا‎; Persian: خاک‎, گرد‎, غبار‎; Polish: kurz, pył, proch; Portuguese: , poeira; Quechua: allpa; Rohingya: dúl; Romanian: praf, pulbere, colb; Romansch: pulvra, puolra, polvra, puolvra; Russian: пыль, прах; Sanskrit: धूलि, रजस्; Sardinian: peure, piubare, piubere, piure, prubere; Scottish Gaelic: duslach, dust, stùr; Serbo-Croatian Cyrillic: прашина, прах; Roman: prašina, prah; Sherpa: རྡུལ; Sicilian: pruvulazzu, pùrviri; Sidamo: buko; Sinhalese: දූවිල්ල; Slovak: prach; Slovene: prah; Sorbian Lower Sorbian: proch; Upper Sorbian: proch; Southern Kalinga: tapuk, kafu; Spanish: polvo; Sundanese: kekebul; Swahili: kivumbi; Swedish: damm; Tagalog: alikabok, gabok; Tajik: чанг, хок, ғубор; Tatar: тузан; Tausug: bagunbun; Telugu: దుమ్ము, ధూళి; Tetum: ahun; Thai: ฝุ่น, ผง, ธุลี; Tibetan: ཐལ་བ, རྡུལ; Tocharian B: spaitu, tweye; Tswana: loupa; Turkish: toz; Turkmen: çaň, toz; Tuvan: доозун; Tuwali Ifugao: dap-ul, hupuk, tapuk; Udmurt: тузон; Ugaritic: 𐎓𐎔𐎗; Ukrainian: пил, порох, курява; Unami: punkw; Urdu: دهول‎; Uyghur: چاڭ‎; Uzbek: chang; Venetian: polvare; Vietnamese: bụi; Volapük: püf; Walloon: poure, poude; Welsh: llwch; West Frisian: stof; White Yakut: быыл; Yiddish: שטויב‎; Zealandic: stof; Zhuang: hoi; Zulu: uthuli